Kajen var hög och ursprungligen troligtvis ämnad för betydligt större skutor än Agnes. Vid kajen låg en fiskebåt förtöjd. Fiskaren och hans fru informerade oss snabbt om att man inte skulle vika av många meter från öns enda väg utan gummistövlar. Mycket huggorm. Bara ett tiotal meter från kajen bakom en buske upptäckte jag att det var sant. En liten huggorm ringlade förbi och in i det höga gräset.
Kreativ specialförtöjning.
Smultron fanns det gott om på ön. Vi fyra i gänget enades om att vi aldrig förr sett så mycket smultron på samma ställe!
Innan vår planerade surströmmingsmiddag tog vi en långpromenad till den numer släckta fyren. Från fyren är det nära till allt. Holmögadds flygplats till exempel. Vi upptäcker också att det är lika nära till Valsörarna, Finland, som till Byviken. Till och med lite närmare.
Nedanför fyren, på Holmögadds sydliga spets, finns en grånad kaj, en stenig strand och en grillplats.
Efter promenaden, som blev både lång och myggig, kändes det helt rätt att inta årets första surströmming som gäster i en lillkvarken utan namn, medan solen sänkte sig i havet.(Gästbloggat av Sara, förstestyrman på Agnes.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar